Ronneby brunn

Dagens kändis är brunnskassören vid Ronneby brunn, Ambros Isberg.
Herr Isberg var en strängt upptagen man, åtminstone om man ser till de spår han lämnat i 1850 års dombok rörande Medelstads härad i Blekinge.
Ambros Isbergs namn förekommer hela 71 gånger.
Oftast rör det sig om stämningar i samband med uteblivna betalningar.
Det här har väckt åtminstone min nyfikenhet och jag hoppas kunna återkomma till Ambros vid ett senare tillfälle.

Löfbergs Lila och Karamellfabriken Standard

Inte så långt från Hugo Alfvén i förra inlägget hittade jag den här försändelsen från Karamellfabriken Standard i Norrköping till Bröderna Löfberg i Karlstad.
Jag gillar snitsen på Löfbergs.
Det kan betyda & Co eller också är det bara dekorativt.
Man vet inte.

Jag har sökt efter en bild på karamellfabriken men inte lyckats finna någon.
De hade snygga röda, lite större dekorerade plåtburkar om jag minns rätt.

Swedish Rhapsody

Dagens tillskott till "kändissamlingen" dök upp vid ett möte i Vittsjö Filatelistförening.
I ett av urvalshäftena gömde sig detta lilla brev som pockade på uppmärksamhet.
Lustigt nog var det i samma stund som jag berättade för en annan medlem att jag börjat samla lite på kända namn.
Dom flesta musikintresserade känner nog till tonsättaren Hugo Alfvén.
Ritchie Blackmore i Deep Purple till exempel, han spelade en snutt ur Swedish Rhapsody på dgruppens album Made in Japan.
Det ni.

Stämpeln PLK står för postiljonskupéexpedition och begreppet användes mellan 1900-1914.
PLK 348 C borde höra hemma i Dalarna.

Zoégas

Lagom till fredagsfikat visar jag ett rekommenderat brev sänt 1922 från Moskva till Rudolf Zoéga i Helsingborg.
Rudolf är förmodligen mannen som är skyldig till att vi har världens bästa kaffe i Skåne.
År 1922 hade klassikern Mollbergs blandning redan funnits i femton år.
Den 1 december firar Zoégas 130 år!
Jag kommer att fira med en kopp prima Skånerost.

Frankeringen sitter på baksidan, det kostade 50 rubel att skicka brevet till Sverige och Skåne.
Gatuadress behövdes inte med dåtidens brevbärare, allt kom fram ändå.
Idag ser det lite annorlunda ut då breven sorteras maskinellt.
Jag tvivlar på att dagens maskiner klarar av att läsa en vacker handstil.
Bara Z:at i Zoéga gör mig alldeles knollrig.
Som kaffe.

Sluten Recommendation

Så här vackra blanketter fick jag aldrig hantera under mina år som överpostiljon.
Notera präglingsstämpeln upp i det vänstra hörnet.
Blanketten är utskriven 1854, året innan det första frimärket gavs ut.

Docent Hungerland

Herrn Dozent Dr Heinz Hungerland är inte som Carl Larsson "a Household Word" men nog så intressant ändå.
Jag har saxat det kursiverade ur Wikipedia.
Den stora behållningen är dock Fredrik Tersmedens Lektorn och världskriget.

"Hungerland, som var son till en järnvägstekniker, växte upp i Osnabrück samt bedrev därefter universitetsstudier på ett flertal orter såväl inom som utom Tyskland: Greifswald, Münster, Göttingen, London, Köpenhamn och Kiel. På sistnämnda ort blev han 1902 filosofie doktor. Samma år sökte och fick han tjänsten som lektor i tyska vid Lunds universitet.

Hungerlands lektorat förlängdes under de följande åren ett antal gånger, dock inte efter 1908. Anledningen härtill framgår tydligt av universitetets svar på Hungerlands överklagande av detta faktum. Humanistiska sektionen skrev bland annat att "Dr Hungerlands uppträdande har mot slutet av tiden för hans anställning härstädes blivit allt mera aggressivt och anstötligt" samt att denne "överhuvud i sin umgängelse anslagit en ton, ägnad att framkalla ovilja mot honom själv och – vad betänkligare är – hos oerfarna personer även mot det folk han tillhör." Därtill hade han även dragit in sina studenter i "osunda penningtransaktioner".

Hungerland kom att tillbringa de nästföljande sex åren i Lund som "privatlärd". Han sökte försörja sig som privatlärare, som läroboksförfattare och som diktare, men trots en hög produktivitet befann han sig (bland annat eftersom han hade en stor familj) i konstant ekonomisk knipa och var i den akademiska världen ökänd för sina oblyga försök att låna eller lura till sig pengar. Kombinerat med hans enorma aptit på mat och dryck, hans totala brist på självdistans och hans högljudda stortyska chauvinism gjorde detta Hungerland till ett välbekant lokalt original och ett föremål för drift samt en rik anekdotflora. I mer eller mindre skönlitterär gestalt finner man honom skildrad av samtida lundaförfattare som Harald Wägner (i novellen "Decemberkvällen", senare omarbetad till ett kapitel i romanen I templets skugga) och Frank Heller (självbiografin På detta tidens smala näs och kåseriet "En urgerman"). Den senare skriver bland annat att "Otaliga äro de berättelser som gå om den store doktorn, i regel sannare ju mera otroliga de äro, ty mannen var otrolig."

Ankomststämplat i Osnabrück den 6:e april 1925.
Avsändaren kan möjligen vara Bernhard Risberg, född 23 september 1862, död 15 november 1947, svensk professor, lektor i latin vid Katedralskolan, Linköping, skald, språkforskare och översättare.

Dessutom var han ogift, något som kanske förklaras av valspråket på hans ex libris.
Nu var det länge sedan jag läste latin, men betydelsen bör vara: Han som älskar sitt arbete.
Nu återstår att forska fram Hungerlands valspråk.
Någon som vet?

Carl Larsson - Conduct is Fate

Det går att samla på en mängd olika områden inom filatelin.
En del samlar Hela Världen, andra samlar ett speciellt frimärke i alla dess olika varianter.
Ofta halkar man in på ett nytt område i samband med ett udda fynd som väcker ens intresse.
För min egen del började det med att jag kom över ett gammalt pass där jag kunde spåra innehavaren och ta del av hens historia.
Sedan har det blivit fler och fler mer eller mindre kända personer.
Det senaste tillskottet till samlingen är det här brevet till Carl Larsson.

Jag har försökt att klura ut vem som döljer sig bakom initialerna och som hade valspråket Conduct is Fate.
De efterforskningarna har ännu så länge inte burit frukt.
Kanske någon läsare vet?